Ett immateriellt kulturarv, en musiktradition som förts vidare mellan människor och generationer. I äldre tid mest gehörsburen bruksmusik – instrumental eller vokal.
Numera en gehörsdominerad musikgenre med inslag av improvisation, stark anknytning till en viss ort eller trakt och ofta med kopplingar till traditionell dans.
Läs mer på Wikipedia https://sv.wikipedia.org/wiki/Folkmusik
På en finlandssvensk spelmansstämma kan man få uppleva: konserter • dans och dansspelningar • kyrkokonserter • låtkurser och workshops • huvudfest med tal och framträdanden av alla deltagande folkmusikgrupper • ett festtåg • allspel (alla spelmän spelar några låtar tillsammans) • Traditionshörna dit enskilda spelmän, sångare och små grupper blir inbjudna att uppträda (arr: Finlands svenska folkmusikinstitut) och sist men inte minst folkmusikjam, även kallat buskspel.
Beroende på stämmans program kan det vara bra att ta med sig: instrument, regnkläder, myggmedel, badgrejer, inspelningsutrustning...
Folkdräkt?
Det blir allt vanligare att spelmän inte använder folkdräkt på våra spelmansstämmor och träffar. Klädseln brukar vara ganska ledig, men en spelmansstämma är ett fint tillfälle att bära dräkt.
Buskspel kallas numera ofta folkmusikjam – ett spontant, improviserat och otvunget samspel mellan spelmän i sammanhang där dessa möts, såsom på spelmansstämmor, festivaler, danstillställningar etc. En spelman börjar på en låt som han vill spela och som åtminstone en del av de andra förväntas kunna spela med i. Vanligen brukar en låt leda till en annan och ger den spontanitet som är typiskt för ett buskspel. Den som inte kan låten försöker hänga med så gott det går, antingen genom att försöka följa melodin eller genom ett improviserat acckompanjemang.